Nuolja - Kårsavagge
Kategori: Abisko
Min första semestervecka i september var Magnus här. Hösten började komma och vi gjorde en tredagarsvandring mellan Nuolja - Kårsavagge - Abiskojaure - Abisko.
Första dagen tog vi liften upp för Nuolja och började vår vandring genom att gå mellan topparna Nuolja och Slåttatjåkka. När man passerat toppen och kommit över till andra sidan kan man antingen gå åt höger - då hamnar man i Björkliden så småningom - eller åt vänster - och då kommer man ner till vanliga leden som leder antingen mot Kårsavagge eller tillbaka mot Kungsleden och Abisko Turiststation.
Vi gick istället rakt fram (nästan) och gick längs med Kårsadalens norra sluttning. Därmed kunde vi gå på kalfjället hela tiden. Där finns ingen stig att följa men så länge det är klar sikt är det lätt att orientera.
Här är vi nästan uppe på kammen på Kårsadalens norra sida, fast vi är fortfarande på andra sidan. Jåkken som man ser till vänster i bild, Gohpasjohka, rinner genom Gohpasvaggi (vaggi/vagge = dal) ner genom Björkliden och ut i Torneträsk. Det är samma Gohpasjohka som rinner genom Koppasjåkksgrottorna, som jag har skrivit om tidigare.
Första dagen tog vi liften upp för Nuolja och började vår vandring genom att gå mellan topparna Nuolja och Slåttatjåkka. När man passerat toppen och kommit över till andra sidan kan man antingen gå åt höger - då hamnar man i Björkliden så småningom - eller åt vänster - och då kommer man ner till vanliga leden som leder antingen mot Kårsavagge eller tillbaka mot Kungsleden och Abisko Turiststation.
Vi gick istället rakt fram (nästan) och gick längs med Kårsadalens norra sluttning. Därmed kunde vi gå på kalfjället hela tiden. Där finns ingen stig att följa men så länge det är klar sikt är det lätt att orientera.
Här är vi nästan uppe på kammen på Kårsadalens norra sida, fast vi är fortfarande på andra sidan. Jåkken som man ser till vänster i bild, Gohpasjohka, rinner genom Gohpasvaggi (vaggi/vagge = dal) ner genom Björkliden och ut i Torneträsk. Det är samma Gohpasjohka som rinner genom Koppasjåkksgrottorna, som jag har skrivit om tidigare.
Mitt på kammen mellan Gohpasvággi och Gorsavággi (Kårsavagge). Solen lyser igenom i Gorsavággiss västra del, bort mot Gorsajökeln.
Där nere ser man det blågrumliga vattnet i Vuolimus Gorsajávri, en av tre sjöar i Gorsavággi som bevattnas av smältvatten från Gorsajökeln. Synd att det inte är soligt; då är Gorsasjöarnas glaciärvatten helt fantastiskt vackert. VI höll oss på ungefär 1000 meters höjd hela vandringen längs med kammen, innan vi gick ner mot Kårsavaggestugan.
På vägen ner mot Kårsavaggestugan växte det oemotståndliga mängder blåbär! En sådan här tuva får man absolut inte passera utan att länsa.
På vägen ner mot Kårsavaggestugan växte det oemotståndliga mängder blåbär! En sådan här tuva får man absolut inte passera utan att länsa.
Höst!
De var alla bilder jag tog den dagen. När vi kom ner till stugan så var den alldeles full; 21 personer på 10 sängplatser, så vi fick en madrass på golvet. Det var stimmigt men trevligt och vi lagade mat och imponerade på alla torrmatsvandrare med att ha med oss färsk pasta, mozarellaost och rött vin.
Fortsättning följer!
Här är förresten en karta över hur vi gick. Jag har försökt att markera med en svart penna men det syns lite dåligt. Lite vägledning: Vi började upp till höger, Abisko by står utmärkt. Rakt ovanför A:et i Abisko är en rosa fyrkant - det är Abisko Turiststation. Strax vänster/väster därom går en rak streckad linje västerut; det är linbanan. Där den raka streckade linjen tar slut tar en tjock svart linje vid - det är "mitt" streck. Vi gick alltså norr om Slåttatjåkkatoppen och sedan parallellt med Kårsavagge uppe på kammen. Sedan snirklade vi oss ner mot Kårsavaggestugan som är markerad med en liten telefon (nödtelefon). Sedan fortsätter strecket öster- och söderut över Njunesgeachi mot Abiskojaurestugorna och det berättar jag om en annan dag.
